Lotta Lundberg: Timme noll

(publicerad i Magasin SMUL nr 5)

Svenskan Lotta Lundberg är journalist och författare och lever sedan 2004 i Berlin, se Monica Bravo Granströms intervju i detta nummer av SMUL-magasinet. Romanen Timme noll kom ut i Sverige 2014 på förlaget Natur&Kultur och fick Sveriges Radios Romanpris 2015. 2015 gavs romanen även ut på tyska, i översättning av Nina Hoyer, på förlag Hoffmann und Campe. Svenska deckare är storsäljare i den tyska bokhandeln, romaner utan lik och mördare har det svårare att slå sig fram i bokdjungeln. Det gavs 2014 ut över 70 000 böcker* på tyska och trots att det finns 105 miljoner modersmålstalande tyskar, så är det svårare att hitta läsare med en icke-deckare.

Lotta Lundberg är hemmastadd i den tyska kulturen och låter Timme noll handlingen utspelas både i Sverige och Tyskland. Romanen består av tre delar och om det inte lät så nedvärderande skulle man kunna säga att det är en kvinnoroman. Huvudpersonerna är författarinnan Hedwig i Berlin 1945, psykoterapeuten Ingrid på ön Blidholmen 2004 och den förvirrade, unga Isa i Uppsala 1983. Som sig bör flätas de tre olika handlingarna ihop till en och även om ”upplösningen” inte känns riktigt lika överraskande som man hade kunnat önska, så är det ändå en mycket läsvärd bok.

Det är ett gediget romanbygge, som Lotta Lundberg utfört. Hon har ett fantastiskt öga för detaljer som gör texten levande och personerna blir mer än romanfigurer. De blir människor som man bryr sig om, men inte oinskränkt gillar. Ofta är det svårt att förstå deras handlingar, men det blir uppenbart att det är rimligt i deras värld. Det är näst intill outhärdligt att som mamma läsa om hur Hedwig lämnar bort sin dotter för att kunna ägna sig åt litteraturen. Samtidigt är det obegripligt att förstå hur den duktiga och engagerade psykoterapeuten Ingrid bara stänger sin praktik för att följa sin sjuke prästmake till skärgårdsön. Den av mamman övergivna tonåringen Isa, känns som den svagaste länken i romanen och den person som intresserar mig minst.

Det här är faktiskt en kvinnoroman: alla personer som spelar roll, är kvinnor i olika åldrar som lever under olika tider, på olika platser. På djupet handlar det om att kärlek och ansvar. Att älska tillräckligt, att ha ansvar för personer i sin närhet men också för att förvalta sin talang. Älskar man sitt barn, om man lämnar bort det, som Hedwig gör? Är man en god mor, om man väljer att följa sin karriär till Afrika, som Isas mamma gör? Är det kärleken till den åldrade mannen som får Ingrid att flytta ut till ön och lämna sitt yrke? Tar Hedwig sitt ansvar att förvalta sin skrivtalang genom att prioritera sitt skrivande framför sin modersroll? Vart tar Ingrids terapeutansvar vägen, när hon stänger sin praktik?

Framförallt, lönar det sig? Blev Hedwig lycklig som författare eller gick hon under av skuldkänslor för att ha svikit sin dotter? Fick Ingrid oinskränkt kärlek av sin man, för att hon gav upp sitt yrke för hans skull? När är det för sent att ställa till rätta? Hur länge kan man ta ut en ny riktning i livet? Måste man stå sitt kast?

Med romanen Timme noll väcker Lotta Lundberg fler frågor än hon ger svar på och om man gör det så stilistiskt säkert som hon gör, är det dessutom en läsupplevelse av rang. Personligen kan jag vara storsint och bortse från enstaka detaljer som stör mig, till exempel att Hedwigs dotter aldrig får något namn utan genomgående kallas för ”Flickan”. Jag antar att Lotta Lundberg valt att göra det, för att peka på avståndet mellan Hedwig och dottern, men det känns som ett billigt knep. Det framgår ändå, så det är synd att inte lita på läsaren där. För litar på läsaren, det gör Lotta Lundberg annars genomgående. Det gillar jag!

/carina middendorf

TIPS! Boken är idealisk till bokcirklar, just eftersom det finns så mycket att diskutera!


* Källa: http://de.statista.com/statistik/daten/studie/39166/umfrage/verlagswesen-buchtitelproduktion-in-deutschland/

 

Top